ekoosystem.blogg.se

Kväve finns i jorden i form av nitratjoner och i luften i form av kvävgas. Mellan dem sker det ett ständigt utbyte av kväve med hjälp av vissa bakterier. Växter tar upp kvävet genom sina rötter. Djuren tar del av kvävet mär de äter växterna. När djur och växter dör bryts de ner av bakterier och bildar amoniak som sedan omvandlas till nitratjoner igen av en annan sorts bakterier.

I hög verme (t.ex. i en bilmotor) reagerar kvävgas med syrgas och bildar kväveoxider (NOx-gaser). Nox-gaserna reagerar sen med vattnet i luften och bildar salpetersyra och skapar surt regn. Det sura regnet bidrar till försurning av sjöar och hav.

Spridning av gödsel är OK så länge det inte blir för mycket. Då är det övergödning och bidrar till försurning av vår natur.

 

Detta har vi redan beskrivit i tidigare inlägg. Våra växter, succulenten och bladsalladen (som nu är död) får sitt kväve från marken. Sniglarna (som också är döda nu) tar del av kvävet genom att äta av bladsalladen. Nu har bladsalladen och sniglarna dött så det kommer massor av kväve till succulenten i form av amoniak som omvandlas till nitratjoner. I vår burk har vi inga extremt höga temperaturer så det bildas inga NOx-gaser och det sker ingen gödsling. 

Fosfor är ett vanligt grundämne. Växter tar upp fosfor i marken och vattnet. När ett djur äter en växt får den också i sig fosfor. Med fosfor bygger växter och djur proteiner och DNA. Döda växter och djur, även avföring från djur bryts ned och fosforn hamnar åter igen i marken. Fosfor som inte tas upp av växter åker med regnvattnet ut i haven där det hamnar på botten i sedimentlager. Efter tusentals år bildas det berg. Berget ovanför ytan bryts ned med kemisk vittring eller till handelsgödsel. Kemisk vittring är när berg bryts ner genom kemiska reaktioner, oftast genom att den utsätts för mycket vatten.

Då kommer fosforn tillbaka till vattnet eller jorden. Handelsgödsel är när vi borrar och spränger berg för att komma åt forsforn som vi sedan gödslar med.Växterna tar upp det och allt går runt igen. Men all fosfor tas inte upp utan rinner iväg ut från kretsloppet och det blir övergödning vilket är dåligt för miljön!

 

I vår burk håller nu salladen och sniglarna på att brytas ner och då kommer fosforn ut i vår jord. Men det är bara om det går som det ska. Om det gör det tar succolenterna upp det och mår förhåpppningsvis bättre sen. Då kan de bilda mer protein och DNA. Om det inte går bra för nedbrytningen kommer inte fosforn att cirkulera vilket inte alls är bra!

 

 

Idag har vi anlalyserat vår burk. Det har börjat mögla men det är ett tecken på nedbrytning. Det är salladen och snäckorna som bryts ner. Vi får hoppas att det är aerob och inte anaerob nedbrytning. Anaerob ned brytning är när det sker nedbryting med bristande tillgång på syre. Då cirkulerar inte de näringsämnen som behövs i ekosystem, som kväve och fosfor etc. 

Vi vet nu att det inte va på grund av näringsbrist som salladen dog. Utan helt enkelt på grund av att det blev höst! :(

Snäckorna dog med stor sannolikhet på grund av näringsbrist eftersom salladen dött. När salladen hade dött låg ju snäckorna högt över sina optimum. (Det är möjligt att de låg en bit över redan från början, eftersom 5 snäckor i en så liten burk är ganska mycket.)

 

Som sagt har bladsalladen dött. Det beror antagligen på brist på kväve, fosfor, eller vatten. Sniglarna är också döda. Antagligen som följd av att bladsalladen inte finns längre. Sniglarna kunde inte äta av succulentens tjocka blad. När bladsalladen försvann kunde inte sniglarna ta del av kvävet (och kanske fosfor, jag vet inget om fosfors krätslopp) som växterna producerar. De dog alltså av näringsbrist, alt. syrebrist nu när det bara finns en växt kvar.

 

Som sagt i förra inlägget kommer bakterier nu att bryta ner bladsalladen och sniglarna. Detta gör att det kommer finnas massor av kväve och fosfor för succulenten vilket leder till att den växer mer. Sen får vi se hur bra den klarar sig utan sniglarna som producerar koldioxid. Kanske funkar det utan dom eftersom bakterierna i burken också har cellandning. Vi får helt enkelt hålla tummarna för att det fortsätter funka trots det bakslag vi råkat ut för!

Salladen håller på att brytas ned der gör att vatten och andra näringsämnen som fosfor och kväve kommer ut i jorden. Dem är viktiga för alla organismer så att dem kan bygg DNA och proteiner. Vi ska därför hålla koll på succulenterna och se om dem växer mer eller om något förendras.

Salladen dör! Nu börjar salladen dö vilket inte är bra alls. Vi antar att vi hade för lite vatten i burken redan från början. Men vi får inte göra något med burken utan det är bara att vänta och se vad som händer.

 

Hoppas går bra ändå! Vi vill ju vinna! :) 

 

Precis som i tisdags så luktade det sallad när vi öppnade burken. Ingen sur doft alls. De klöverliknande växterna har vuxit ännu mer. Annars har det inte hänt så mycket;

Sniglarna ser fortfarnade ut att vara vid liv (även om vi är osäkra på några av dom) och växterna är fortfarnade gröna och fina.

 

Nu har det gått nästan en vecka sedan ekosystemet slöts. Ekosystemet ser ut att må bra, sniglarna lever och växterna ser ut att trivas. När vi öppnar burken så luktar det inte ett dugg surt utan sallad. Det är vi nöjda med. Vi upptäcker också att det har börjat växa en ny sorts växt i jorden som ser lite ut som klöver. Antagligen har det funnits frön i jorden sedan innan och vi tar det som ett gått täcken att de växer i vår burk. 

Det är en hel del imma på glaset precis som vi hade föreställt oss.

 

 

Tove och Kerstin planterar bladsalladen i burken och sluter burken.

 

Idag lade vi ner sniglarna i burken. Eftersom burken har stått öppen har mycket vatten avdunstat så vi vattnade växten med kranvatten. 

Vi kom på att sniglarna nog inte kan äta succulenten eftersom den inte finns i deras naturliga klimat (och bladen ser ut att vara lite för kraftiga för sniglarna) så vi ska köpa en bladsallad att ha i burken. Den platerar vi i morgon. Fram tills dess får sniglarna äta gräs och äppelbitar som vi lagt i burken.

Vi bestämde oss för att det var säkert att stänga burken nu när vi hade både producent och konsument.

 

Burkens innehåll:

2 succulent växter

5 sniglar

jord

H2O

 

 

 

 

 

Ett ekosystem behöver en eller flera producenter, konsumenter och nedbrytare. Näringsämnena i systemet måste krätsa och energin ska flöda.

Först och främst behöver vi en producent(växt) som kan göra syre och druvsocker genom fotosyntesen.

Till detta har vi två succulenter. De har fotosyntes och de är också bra eftersom de har tjocka blad som kan lagra mycket vatten. Det gör att de inte blir så kinkiga med vattenmängden i systemet.

Vi behöver också en konsument. Vi har 5 sniglar i burken. De producerar koldioxid i sin cellandning som sen växten använder i sin fotosyntes. Sniglarna kommer äta av växterna och på så sätt ta del av druvsockret som de producerar.

Nedbrytare.  Vi anser att det finns tillräkligt med nedbrytare i form av bakterier i jorden som vi har i burken. De ska bryta ner t.ex. avföring från sniglarna och omvandla det till näring som sedan växterna tar upp genom sina rötter.

 

Burkinnehåll:

3 producenter - succulenter och bladsallad

5 konsumenter - sniglar  

Nedbrytare - finns i jorden

jord - ungefär 4 centimeter högt i burken

vatten - ca 1-2 dl?

div. näringsämnen - finns i jorden

luft - syre, koldioxid