ekoosystem.blogg.se

Kväve finns i jorden i form av nitratjoner och i luften i form av kvävgas. Mellan dem sker det ett ständigt utbyte av kväve med hjälp av vissa bakterier. Växter tar upp kvävet genom sina rötter. Djuren tar del av kvävet mär de äter växterna. När djur och växter dör bryts de ner av bakterier och bildar amoniak som sedan omvandlas till nitratjoner igen av en annan sorts bakterier.

I hög verme (t.ex. i en bilmotor) reagerar kvävgas med syrgas och bildar kväveoxider (NOx-gaser). Nox-gaserna reagerar sen med vattnet i luften och bildar salpetersyra och skapar surt regn. Det sura regnet bidrar till försurning av sjöar och hav.

Spridning av gödsel är OK så länge det inte blir för mycket. Då är det övergödning och bidrar till försurning av vår natur.

 

Detta har vi redan beskrivit i tidigare inlägg. Våra växter, succulenten och bladsalladen (som nu är död) får sitt kväve från marken. Sniglarna (som också är döda nu) tar del av kvävet genom att äta av bladsalladen. Nu har bladsalladen och sniglarna dött så det kommer massor av kväve till succulenten i form av amoniak som omvandlas till nitratjoner. I vår burk har vi inga extremt höga temperaturer så det bildas inga NOx-gaser och det sker ingen gödsling.